Jag har en dam med överskottsenergi minst sagt.. Filipus tycker att det börjar bli jobbigt tror jag, för hon är överallt hela tiden. Såhär ser det oftast ut i hagen:

Men man får ju tänka att hon bara är 3 år gammal (okejrå, 4 år om 2 månader och 3 dagar typ) och när man är så liten (ehrm...) så blir man fort trött. Och det blev hon häromdagen efter att ha lekt i hagen. Då kom hon fram till mig, jag kliade henne på undersidan av halsen och vid manken. Hennes reaktion?

Japp. Hon somnade. Först gäspade hon. Sen gäspade hon ännu mer. Sen såg jag att ögonlocken blev tyngre och tyngre, huvudet nickade till några gånger och så till sist så blundade hon och stod så hur länge som helst. Tills jag slutade att klia henne. Då vaknade hon till liv och puffade på min arm med mulen. "Varför slutade du för? Hallå? Fortsätt då!" 

Sen har hon lärt sig "Puss" också. Jag pekar mot min mun och säger Puss - då får man en puss. Haha söthästen min! Hon är verkligen en speciell häst, min lilla spralli-bralli.. Mitt lilla troll! <3

Sitter på jobbet och kollar på gamla bilder. Vilka fina minnen man har egentligen.. 

Den här sötnosen glömmer man inte i första taget, finaste Jullabulla! Hela 28 år (eller var det 29? Måste nästan kolla upp det!) blev hon när hon tog sitt sista andetag, hemma på våran gård. Pigg in i det sista. 

Sen har vi Hrefsan. Min Hrefna. I år är det 6 år sedan hon somnade in. Vi har många fina minnen tillsammans, vi två. Ibland önskar man att man kunde spola tillbaka tiden.. 

Min egna Tina Turner med pannluggen.. <3

Sen har jag och Filipus fina minnen också. Många fina minnen. Det här var en av de bästa dagarna i mitt liv, min häst var friskförklarad från fången och fick sättas igång igen! 

Sen minns ni väl denna dam?

Dessa svala sommarkvällar då vi red ut, eller tränade dressyr på ängen...     

Det var fina minnen det..! 

Nu håller jag på att skapa nya minnen med denna:

(Ni ser väl vem det är? Detta är annonsbilden som fick mig att falla som en fura sommaren 2009..)

Och här är trollet för någon vecka sedan i vårsolen. Hon har blivit extremt ljus och blir bara ljusare för varje dag. I år skapar vi våra första minnen tillsammans. Att ha följt henne sen hon var tre månader och att nu, detta år, rida in henne ensam är helt otroligt. Hon är en helt underbar häst och jag hoppas att vi får skapa många fina minnen tillsammans! 

Och vad har hänt sedan den sista uppdateringen då? 

Jag har blivit friskförklarad och igångsatt (  ) efter att ha varit sjukskriven pga smärta i nacken. Jag kan fortfarande känna av smärtan ibland, men jag har fått mycket tips och råd av sjukgymnasten som jag gick hos. 

Jag har börjat rida. Denna underbara känsla när allting bara stämmer på hästryggen fick jag idag. Herreminskapare vilken trav Filipus bjöd på.. Jag tror att han tycker det är kul att matte är tillbaka på hästryggen, jag hoppas iaf det. B har gjort framsteg med både bett i munnen och tömkörningsgjord på. Snart åker både sadel och skor på, sen börjar jag sitta på henne. 

Dock har vi märkt att Filipus börjar bli gammal nu. Han fyllde 22 år i år, och har varit hos oss i 13 år. 13 år. Det är en lååång tid. Han har funnits där i alla år. Men nu börjar det synas på honom att han är gammal, han är stel och vill helst stå i sitt lilla hörn i hagen. Så vi har bestämt att han får sommaren på sig, sen till hösten kommer vi fatta beslutet. Vi måste ju ha i tanken att han har haft fång flera gånger, kotledsinflammationer osv och det är inget riktigt hästliv att stå i grushage hela sommaren heller. Är han inte bättre efter sommaren kommer han få vandra vidare. Till Hrefna. Till Dollan. Till Jullan. Hans tre favorittjejer. Det gör så fruktansvärt ont i mig att skriva detta, men vi måste tänka på hans bästa. Vi har redan bestämt att han ska begravas hemma på gården, så att han aldrig behöver lämna våran gård igen..

Jag bestämde mig för att göra något som påminner mig om Filipus. Något som hyllar den bästa hästen i hela universum. Jag gjorde en tatuering. Här är den:

Det kommer inte finnas någon häst som Filipus. Aldrig. Så detta blir mitt lilla tack till honom. 

Här är gammgubben min häromdagen. Älskade häst. Vilka minnen vi har tillsammans. <3

Sen har vi snutte-B. Trollet. Fröken Bus. Åsnan. Kärt barn har många namn. 

Om Filipus somnar in till hösten kommer hon bli till salu. Om någon är intresserad redan nu är det bara att ta kontakt med mig (mailadressen ska stå i presentationen) men hon flyttar inte förrän till hösten. 

Jag och B har börjat promenera ensamma ute nu. Det går jättebra! Hon tycker det är riktigt roligt att få komma ut och göra något. Det är så kul att hon inte ens vill gå in i hagen efteråt. ;-)

Det var allt för denna gång! 

Så kan det gå.. Vad har hänt sedan den sista uppdateringen då? Jo, jag har varit hos läkare två gånger - de misstänker kraftig nackspärr men det blir inte bättre. :( Ska till sjukgymnast imorgon och se vad dem säger. 

B har träffat hovis igen. Denna gång fick hon finfint betyg - hon var så himla duktig! Nästa gång slår vi på framskor för första gången. Älskade B. 

F har stått länge nu. Men det går egentligen ingen nöd på honom, han är glad ändå. Älskade Fil! <3 

Känner ni igen grimman? B har fått ärva den av Dollan. Tyckte den passade bra på B! 

Och så här har det sett ut när jag varit sjukskriven och bott hos mamma. När jag har legat på soffan har min katt Kosmos hållit mig sällskap:

Och när jag krupit ner i sängen har lilla Pirat kommit och hälsat på.

Nu ska jag försöka jobba lite till, jag försöker så gott det går även om det blir många promenader runt byggnaden för att inte sitta still för mycket och få ont. Nu vill jag bli frisk!  

Det var ett tag sen jag uppdaterade nu. Men den senaste veckan har jag varit ut till stallet 1 gång. Och det var för att borra in näsan i Filipus man och prata lite med B, annars har jag varit sängliggande från i tisdags. Vaknade nämligen upp i tisdags med en fruktansvärd smärta i nacken, satte mig på bussen och det blev värre. Försökte jobba, men kunde knappt sitta för att det gjorde så ont. Kunde inte vrida på huvudet alls, allting gjorde så fruktansvärt ont. På onsdagen blev jag ännu sämre, och fick även kraftig huvudvärk. Jag var helt sängliggande. Torsdagen kom, jag var lika dålig som dagen innan. Febern kom och gick, huvudet värkte, allting värkte. Ringde 1177 (Sjukvårdsrådgivningen) och fick ett svar som jag inte direkt gillade: "Jamen du får väl ta två panodil och en ipren så ska det nog gå över ska du se".. Talade med företagssjuksköterskan som sa åt mig att åka in till sjukhuset om jag fick feber eller om jag blev sämre eftersom det kunde vara hjärnhinneinflammation. 

I fredags var jag in på akuten. Hade haft en liten släng av feber på eftermiddagen, men var feberfri på sjukhuset. Läkaren tyckte att allting var konstigt, men misstänkte att jag hade kraftig nackspärr (??) med väldigt spända muskler, så han skrev ut tabletter till mig som skulle hjälpa och rekommenderade alvedon som smärtlindring. 

Imorgon ska jag åka in - igen, för ännu en undersökning. Jag kan inte sitta i mer än nån minut åt gången, utan bara ligga eller stå. Så fort jag sitter blir jag yr, får värk i hela nacken och upp mot huvudet och mår illa. Verkligen bra när man jobbar med att sitta framför en dator hela kvällarna och sitter framför en dator hela dagarna i skolan. Och verkligen jättebra när man ska träna hästen inför hovslagarens besök på onsdag. 

Det finns inget positivt med att vara sjuk alls, förutom att man fönstershoppar på nätet. Har spanat in Hilbar's träns, supersnygga speciellt de där med rött pannband och röd nosgrimma. Det skulle verkligen vara läckert på Braela! Men det som står överst på inköpslistan är eksemtäcke, om jag bara kan hitta ett som duger.. 

Idag har jag... 

* Tagit en barbackatur på finaste Filipus. Tölta barbacka är livet. 

* Löslongerat Braela.

* Städat/tvättat/lagat massa mat

* Pluggat

* Myst med mina fina hästar! 

Ja, jag upptäckte igår att jag var ledig idag. Vilken koll man har på schemat ibland.. Tur att jag kollade schemat igår, annars hade jag nog gått till jobbet idag och jobbat ändå.. ;-) 

Filipus och jag tog oss en barbackatur. Hans tölt = mums, speciellt när man rider barbacka. Han bara tickade på.. <3 

Braela blev löslongerad. Ack, denna energi.. Tycker att hon kan ge mig lika mycket energi minst! Nåväl, nu ska jag bjuda på ett gäng bilder från dagen.. Börjar med de som jag tog från hästryggen:

Vilket underbart väder vi hade idag! 

Jag och herr Fil tog oss en tur i solskenet. -10 grader kallt och strålande sol. Man bara njuuuuter! Filipus var pigg idag, riktigt pigg. Så när jag gav galoppfattningen så bar det av. Fort gick det! ;-) På slutet, uppför en backe släppte jag tyglarna och lät honom öka ytterligare. Den där känslan när man nästan flyger fram, den är underbar! 

Travade av honom en bit och sen skrittade vi hemåt. Nöjd gammelgubbe och mycket nöjd ryttare. 

Bjuder på två bilder från instagram, här är mina två extremt snygga hästar som båda två lipar åt kameran.. 

Och så självklart får Fröken B visa upp sig också. Flott? JA! <3

.. men oj vad det känns bra! Fick ett samtal idag, ett mycket spännande sådant. Från en journalist som vill göra ett reportage om mig och mina hästar. Mer än så säger jag inte just nu. Jag kommer givetvis ge er mer info senare när allting är klart. Usch vad nervös jag är! ;-)