Min isländska puss. <3

Sitter förövrigt just nu och kollar på medlemsskap i de olika islandshästföreningarna. Ska man hålla sig till sin gamla, trogna klubb eller stifta bekantskap med den "nya", lokala klubben? Svårt val, hehe! Jag har alltid varit medlem i Gneisti, Jämtlands islandshästförening men jag kommer ju inte åka på nån kurs uppe i Jämtland (även om suget är enormt efter den där 3-dagarskursen för 3 olika tränare..) så det kanske vore bättre att ta Gnýfari? 

Dagens I-landsproblem. I know. What to do, what to do?  

Håller på att lägga upp ett träningsschema för Dollan som är under igångsättning. Tanken är att jag ska försöka få tag på en dressyrtränare som får komma ut och hjälpa mig att rida igenom henne lite grann. 

Men fram tills dess ska jag arbeta henne såhär:

* 2 dagar - ridning i varierad terräng, dvs både i skogen om det inte är allt för mycket snö och längs vägen, dock mest skrittarbete. 

* 1 dag - tömkörning/arbete på lång töm. 

* 1 dag - löslongering med fokus på galopp.

* 1 dag - handhästridning. 

Sen kommer hon att få 2-3 dagars vila, beroende på hur mycket tid jag har. 

Målet med Dollan är...

* att hon ska kunna gå i en avslappnad form under ryttare

* bygga mer muskler

* bygga upp en bra grundkondition

* kanske få till galoppen igen. 

Vad tror ni, låter detta som en bra plan? 

Jag säger då bara det, jag har verkligen helt underbara hästar! 

Dollan var superfin, kan inte sluta le! Filipus var också sjukt läcker, dock inte lika läcker som han kan vara men det är på G iaf. 

Red Dollan i ca 20 min knappt, travade lite och som ni ser på bilderna, hon var flott! Nu fattas bara musklerna och att hon ska orka bära sig i en bra form. Den hästen kommer bli sååå fin när hon är igång igen! 

Inga ord räcker till för att förklara vad han betyder för mig.. ♥

Först och främst måste jag bara... Vem sjutton smäller raketer nu?! Visserligen är klockan över midnatt nu, men det startade redan vid 18-tiden på kvällen. Tänk på alla djur, snälla! 

Så, nu har jag fått det avklarat. Då var det dags för en liten års-resumé. 

2011 började ganska bra, jag höll igång för fullt med träningen och ridningen. Hästarna var fina, Dollan började bli ganska fin att rida trots att hon var under igångsättning. 

I slutet av mars kom bakslaget nr 1. Fång. Helvetes jävla skitsjukdom! Under tiden Filipus behandlades tränade jag knäppDolla ganska mycket och hon blev bara finare o finare att rida. 

Mitten på maj började en lång igångsättning av Filipus, med långa promenader. Han blev medicinfri och jag fick tillbaka mitt hopp om att en dag sitta på hans rygg igen. Då fick knäppDolla tillbaka sin ryggskada som krävde behandling och vila. Nånstans där hade jag lust att lägga av med hästarna, men hur skulle jag klara av att ta bort Filipus? 

Juni kom. Det var dags att sätta igång Filipus. Men jag hann aldrig sitta på hans rygg förrän fången var tillbaka. Hade kontakt med flera olika veterinärer, ringde kliniker och var helt förtvivlad. Mitt i allting började jag på mitt nya jobb också, så det var ganska mycket som snurrade i mitt huvud. Fick ledigt en måndag för att åka in på kliniken med Filipus, så vi lånade hem ett släp och avtalade tid för undersökning plus röntgen. Samma dag vi åkte med Filipus spöregnade det, han var svårlastad och det tog oss flera timmar och 3 personer att lasta honom. 

På kliniken var han som en ängel, vilket beröm han fick av veterinärerna. *stolt ägare*

Dock hade vi bestämt att om röntgen visar rotationer skulle jag få köra hem med tomt släp. Jag var så nervös, höll på att bryta ihop flera gånger. Efter en lång väntan fick vi se plåtarna. Inga rotationer. Ytterligare en lång behandling och igångsättning. Lastade Filipus och körde hem. Grät mig till sömns av lycka den kvällen. Min häst var hemma! 

I augusti, lagom till igångsättningen av Filipus, ramlade jag av Dollan under en dressyrträning. Det resulterade i ett akutbesök + röntgen + hjärnskakning. Efter den flygturen kände jag verkligen att det inte är värt det, det är inte värt att hålla på och träna en häst som kan flyga i luften för minsta lilla.. Så Dolla ställdes av ett tag medan jag hade fullt upp med flytt och jobb. 

September kom och jag började sätta igång Filipus på allvar. Dock blev det på halvfart, eftersom jobbet tog för mycket av min tid. Dollan fick gå som sällskapshäst medan jag försökte få tid till Filipus.

Dock fick vi fatta ett beslut i oktober, och Dolla blev till salu. Det var många intresserade, men två familjer kom och tittade på henne - men hon ville inte flytta och skrämde iväg de som var intresserade. Vi bestämde oss för att behålla henne tills vidare.   

Jag försökte få tid att sätta igång henne i oktober-november men tiden räckte inte till. Filipus sattes igång mer och vi kom verkligen igång. Bakslaget nr 3 för Filipus del kom nu i december. Kolik. Mitt i natten. Ingen veterinär på flera mil. Till sist fick vi tag på distriktsvet som var hela 7½-8 mil härifrån. Klockan 02.30 ungefär rullade han in på stallbacken. Jag som skulle jobba dagen efter fick order att åka hem när veterinären kom, men det kunde jag inte. Åh, jag var så trött. Men veterinären var verkligen så noggrann och såg till att min älskade häst var helt återställd innan han lämnade stallet. 

2011 slutar faktiskt bra, Filipus har visserligen inte gått så mycket men de gånger jag har ridit honom har han gett 110% och visat att han verkligen är här för att stanna!

Nu önskar jag att vi får ett skadefritt 2012. Detta år har varit fylld av tråkigheter, men det ska det bli ändring på. 2012 ska jag verkligen hålla igång hästarna, njuta av att ha de finaste hästarna och självklart ska vi utvecklas tillsammans, jag och mina fina hästar. 

Och med detta sagt vill jag önska er ett gott nytt år! 

Världens finaste. Mitt hjärta.

Tyvärr så förstördes mina ridplaner denna veckan genom jobb 8-17 plus storm på det. Inte för att Filipus bryr sig om det, han är så cool att det kan ramla träd bredvid honom och han rör inte ens på öronen men jag har ingen lust att få en soptunna/postlåda/träd/whatever på mig så dem har fått vila. 

Blir nya tag med ridningen efter nyår. 

Min häst var så fantastiskt fin att rida idag, jag lever fortfarande i lyckoruset efter den ridturen! 

Jag hade tänkt rida lite i skogen, busa lite och låta honom få sträcka lite på benen - jag ramlade nästan av i traven för han tog i så himla mycket, i galoppen gick det fort (vääääldigt fort) och som avslutning gasade vi ordentligt i tölten. <3 

Galoppfattningarna var bland de bästa vi gjort, jag behövde bara tänka galopp och föra fram höften - och så fattade han. Galopperade några steg, tog ner honom till trav och det var då han tog i för kung och fosterland så jag sköts upp ur sadeln. Kommer få skööön träningsvärk efter denna ridtur, men det var de värt! På hemvägen började vi tölta i arbetstempo. Jag testade att gasa lite, och ytterligare lite mer, och till sist gasade jag på för fullt. Två-tre rollningar - och sen flög vi fram i klockren ökad tölt. WOW! Vilken känsla! Vilken lycka! 

Det finns inget häftigare än en klockren ökad tölt! 

Efter att jag varit på bio ringde min mamma. Filipus var sjuk. Riktigt dålig. Det var bara för mig att skynda mig hem med tårar i ögonen, ringa veterinären (som trots att hennes jourtid var slut guidade oss hur vi ska göra och tipsade om veterinärer som kunde åka ut), byta om och sen åka till stallet. 

Körde som en dåre hemåt, väl hemma står mamma och Filipus i hagen. Jag sa: Hej gubben, är du sjuk? Filipus svarade med att spetsa öronen mot mig, sen kolla på magen och sen på mig igen. Han ville nog visa att han hade ont i magen.. 

Nåja, det var bara att byta om (= klä sig varmare) och ut o promenera i snön. Varierade mellan promenad och massage, för att få igång magen på honom. Ett tag trodde jag att han gav upp, när han la sig ner i snön och flåsade rejält för att sedan sluta flåsa och bara ligga o titta rakt upp. Men efter några böner hoppade han upp igen och vi kunde fortsätta gå. Innan jag åkte hem till min lägenhet så kom distriktsveterinären ut, det är en kostnad vi får ta. Filipus kommer nu få medicin (kramplösande) och förhoppningsvis kommer magen igång på honom. Imorgon bitti kommer ev ord vet ut till oss för att titta till honom! 

Vackra, fina, underbara prinsen! <3 Du får inte skrämma mig sådär.. 

Två fånganfall och nu kolik, bara i år.. Usch! Men han måste ju ha en vilja av stål som inte ger upp.. <3